Är det verkligen det? Ingen bryr sig längre. Man sårar varandra, gång på gång. Trampar ner de som redan ligger ner. Man är helt ensam i världen. I den här hemska mardrömmen.

Matteprovet imorgon får gå som det går. Jag orkar inte försöka mer. Det är inte jag som misslyckas imorgon, det är min lärare. Jag är nämligen inte dum i huvudet, så misslyckas jag beror det på att hon har misslyckats med att lära ut. Yes.

Nu tar jag och slår igen matteboken, kryper ner i min säng bland alla mina kuddar och somnar till ljudet av Champions League på tv.n utanför. Orkar inte hålla ögonen öppna längre.

Inatt har jag hoppats på ska bli min sista natt här. Att jag vaknar upp till mitt riktiga liv, det där lyckliga livet. För jag vet ju att detta bara är en riktigt ond mardröm. Jag vet det. Jag känner det. 
Och imorgon bitti vill jag vakna upp till verkligheten, snälla..?

Godnatt  . 

God kväll! Sitter för tillfället framför tv.n, väntar på käk samtidigt som jag ser klart lite Grey's anatomy. Love! Har precis kommit in från en dryg timmes övningskörning, känns skönt att kommit igång med det tillslut. Borde egentligen plugga matte, inför provet imorgon. Men jag har ju hela kvällen på mig, lite slapp måste man väl få ha? Eller? Matte B är inte direkt någon barnleken för den delen.. Nåja, nu ska jag hjälpa mamma att duka lite snabbt - sen återgår jag nog till lite tv-tittande. Ja, så  får det bli. Plugget kommer senare. 

Hmmm.. 

Puss.