Har pluggat inför spanskaprovet hela natten och hela morgonen. Något jag egentligen borde ha gjort i en månads tid. Inte det allra lättaste att trycka in en månads plugg på ett par timmar.. Jag väntar tålmodigt på mitt ig.

Bortsett från att spanskan skiter sig så gör även livet det just nu. Befinner mig i en äcklig dimma och jag ser varken ut eller in. Vet inte bak eller fram. Vill slå på något, riktigt hårt. Vill hoppa och skrika, svära och slåss, tills allt blir bra igen.

Men den här gången skulle det inte hjälpa. Det kommer inte bli bra. Aldrig någonsin. 
För nu vet jag sanningen.